Förhoppning och erfarenhet

Kan man studera framtiden? Ja visst kan man det.

Den tyske historikern Reinhart Koselleck menar att människors erfarenhet och förväntan utgör historiens grundläggande element. Vad människor genomlever och erfar sätter sin prägel på vad som för dem förefaller möjligt att förvänta sig och vad de förväntat sig spelar roll för hur de erfar och upplever de händelser som de genomlever (Koselleck, 2004 [1979]:169).

Bilden ovan är tecknad av Nicanor Eriksson (1884), som under början av 1900-talet utbildade sig till ritare och sedan fortsatte att arbeta på olika befattningar inom verkstadsindustrin. Dåliga tider innebar att karriären präglades av många flyttar, och för att finna arbete och anställning bytte Eriksson vid ett flertal tillfällen bostadsort mellan Södertälje, Stockholm, Västerås, Lidköping och Eskilstuna.

Åtskilliga av de ansökningsbrev som han under denna period skickade antyder att åren efter första världskriget var särskilt turbulenta. Han var då 33 år gammal, men hade fortfarande svårt att trygga en försörjning. På bilden, som enligt Erikssons egen utsaga är tecknad under en tågresa mellan Lidköping och Eskilstuna i början av februari 1919, kan vi se hur drömmen om ett liv med mer fasta konturer kom till uttryck. Under rubriken ”Framtidsdröm” kan vi studera hur framtiden kunde se ut, om han själv fick bestämma. Mot slutet av 1919 tycktes framtiden ljusna, då han erbjöds möjligheten att leda en blivande handelsrörelse i Eskilstuna – det s k Eskilstuna Kompaniet.

Referens:

  • Koselleck, Reinhart (2004). Erfarenhet, tid och historia: om historiska tiders semantik. Göteborg: Daidalos

 

Människor och berättelser

Den nyligen framlidne författaren John Berger sade en gång att det mest intressanta med arkiven och de historiska källor som där bevaras är att de tillåter oss att närma oss det förflutna så som det yttrade sig i sin samtid. De var så att säga ett sätt att göra sällskap med det förflutna och för en stund leva sida vid sida med människor som inte längre finns.

Vissa människor lämnar stora personarkiv med dagböcker, räkenskaper brev och fotografier. Andra flimrar förbi som bifigurer i någon annans berättelse. På bilden ser vi Fattah Hamed Shaher, en irakisk mekaniker i hans verkstad i Mosul. Bilden är tagen 1969 och hämtad ur AB Bolinder-Munktells Serviceskolas rika bildarkiv. Den är en av de många fotografier som togs för att dokumentera serviceskolans otaliga resor runt om i världen. Under 50-, 60- och 70-talen reste skolan runt i världen för att träna mekaniker att serva företagets traktorer.

Vem var han? Fotografiet är ett vittnesmål om hur enskilda människoliv tvinnas samman med, tar och ger form åt tidens stora berättelser, såsom företaget AB Bolinder-Munktells imponerande framgångssaga.

Reklam och tidsanda


Tiderna förändras och perspektiven likaså. Reklam talar till människors uppfattning om vad som är bra, fint och eftersträvansvärt. Därför kan den hjälpa oss att få syn på och förstå de dominerande kulturella värderingar som råder under en given tid.

Titta t.ex. på denna bild som är hämtad ur KF Sörmlands verksamhetsberättelse från 1968. I kontrast till dagens nostalgi över det naturliga, jordnära och hantverksmässiga kanske vita rockar, laboratoriemiljö och maskinprovning ter sig främmande.

Reklamkampanjen kan på detta vis ses som en återspegling av 50- och 60-talens allmänna tro på möjligheten att bygga ett modernt samhälle på vetenskap och rationella grunder. Genom sådana kontraster får vi alltså både syn på de värden som är förhärskande i vår egen samtid och de synsätt som rådde vid den tid som bilden skapades.

Direktörens dagbok


Genom dagböcker kan vi närma oss historiska skeden utifrån en personlig vinkel. Hos Arkiv Sörmland finns många dagböcker bevarade. Bland annat överdirektör CE Johanssons.

Här kan vi läsa ur 1902 års dagbok: Tisdag 13 maj: "Frågan om arbetsinställelse under veckans tre sista dagar dryftas starkt. Demonstrationsstrejk är planerad för de dagar som rösträttsfrågan skall i riksdagen debatteras." Onsdag 14 maj: "En kommitté utsedd af faktoriearbetarne uppsökte styresmannen och begärde permission under demonstrationsdagarna. Han kunde ej bevilja permission men de skulle slippa böter. Order uppkom på e.m. att arbetet afringes lördag middag kl. 1 och börjar åter tisdag kl. 9 f.m."

Inläggen vittnar om förberedelserna inför den "storstrejk" som planerats till förmån för rösträttsfrågan och som resulterade i att 120 000 personer i tre dagar lade ner arbetet. Fortsättningen finns att läsa i vårt arkiv.



Arkiv Sörmland
Kriebsensgatan 4, 632 20 Eskilstuna / info@arkivsormland.se / 016-316 04 04
   Logga in